Var är nästa krishärd?

Idag rapporterade Reuters om de eskalerande konflikterna i Bangladesh, där landets två stora politiska partier befinner sig på kollisionskurs. Jag diskuterade detta ämne i ett inlägg här på bloggen tidigare i oktober, då främst från ett fattigdoms- och sårbarhetsperspektiv. Reutersartikeln tar ett bredare grepp än vad som är vanligt och radar upp en rad risker vad gäller utvecklingen i Bangladesh: storskaligt politiskt våld, att nästa val – som ska äga rum strax efter årsskiftet – ställs in, samt allvarliga konsekvenser för exportindustrin (och därmed för ekonomin i stort). Den sittande regeringen vill inte lämna över makten till en interimsregering som genomför valet, medan oppositionen kräver just detta och har hotat med våldsamma protester. Samtidigt kommer uppgifter om planerad terrorism i Bangladesh till följd av den politiska situationen – rapporter som kommer väldigt lägligt för regeringen, men som inte heller är alldeles orimliga.

Om inte konflikterna får en lösning kan fortsättningen på denna utveckling bli en än mer omfattande kris, med oklara följder. Ett scenario är att sittande regering genomför ett val på sina villkor, ett val som då kommer att dömas ut av oppositionen som illegitimt. Ett annat scenario är en upprepning av historien från 2006-2008, med ett militärt maktövertagande och teknokratisk interimsregering. En bredare fråga som väcks i detta sammanhang är: hur kan vi förutse – och därmed förebygga – denna typ av politiska kriser?

På ett allmänt plan kan vi tala om två aspekter av frågan om att ställa prognos på social oro och politisk konflikt. Statsvetaren Jay Ulfelder sammanfattade nyligen dessa i ett blogginlägg, under rubriken Watch Locally, Think Globally. Vi behöver bevaka globala eller regionala trender såsom geopolitiska maktskiften, ekonomisk utveckling och miljömässiga faktorer. Dessa samspelar med lokala förhållanden, till exempel genom ungdomsarbetslöshet och matpriser, som ofta nämns som betydelsefulla drivkrafter i starten till de arabiska upproren. Ett konkret exempel är Johan Wiktorins diskussion under våren 2011 av torkan och livsmedelskrisen som avgörande för utbrottet av oroligheter i Syrien och matpriser som en central indikator att bevaka mer generellt.

En annan infallsvinkel, som inte ersätter utan kompletterar den globala och kvantitativa, är den mer lokala, där historien ofta ges större betydelse. Här är krisen i Bangladesh intressant. I centrum för konflikten står efterspelet till befrielsekriget i allmänhet och de pågående krigsförbrytarrättegångarna i synnerhet. Jag skrev en artikel om detta för ett och ett halvt år sedan, innan några domar avkunnats och innan våldet brutit ut. Att det var fråga om en djup politisk konflikt var tydligt, liksom att det var en konflikt som i stor utsträckning hade sin grund i lokala förhållanden och i landets historia (även om denna historia givetvis är invävd i bredare internationella konflikter). Den politiska konfrontationen om Bangladesh historia och framtid tog sedan en destruktiv vändning, något jag beskrev mer utförligt i denna artikel.

Båda dessa perspektiv – det globala och det lokala – är nödvändiga. De pekar också mot olika typer av datainsamling. Å ena sidan mot pålitlig kvantitativ information och stora datamängder, å andra sidan mot historisk kontext eller etnografisk datainsamling på fältet. Det är värt att reflektera över hur till exempel svenska myndigheter och medier förhåller sig till dessa två infallsvinklar på bevakning av potentiella krishärdar.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Var är nästa krishärd?

  1. Ping: Konfliktbevakning 2014: Bangladesh | Johan Larnefeldt

  2. Ping: Konfliktbevakning 2014: Afghanistan | Johan Larnefeldt

  3. Ping: Massprotester och social oro: säkerhetspolitik på gatan | Johan Larnefeldt

  4. Ping: Förvarning, hantering och reaktion | Johan Larnefeldt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s