Burma och säkerhetspolitiken

Detta är den sista av tre delar i en serie om säkerhet och utveckling i och runt Burma/Myanmar.* I den förra delen diskuterades våld mot religiösa och etniska minoriteter, samt hur detta relaterar till landets trevande demokratisering. Här vänds fokus mot omvärldens relationer till Burma/Myanmar – med några slutsatser om svensk utrikes- och säkerhetspolitik.

Ett flertal stater och internationella organisationer har riktat kritik mot det omfattande våldet mot civila i Burma – både då regeringen stått bakom det och då den varit passiv medan andra varit förövare. Dock är det sannolikt att lyftande av sanktioner samt högnivåbesök från länder som USA och Sverige underminerar eventuella diplomatiska protester till Burmas regering. Det är tydligt att det finns bredare regionala säkerhetspolitiska aspekter att ta hänsyn till. De amerikanska försöken till omorientering mot Asien handlar framför allt om att balansera ett Kina med ökande säkerhetspolitiska ambitioner. Mest centralt i detta sammanhang är rimligen att stärka upp befintliga allierade runt Stilla havet och Indiska oceanen, men givetvis blir möjligheten till en ny vänligt sinnad aktör intressant.

USA:s vändning mot Asien har inte varit alldeles okomplicerad. Olika delar av Mellanöstern och Afrika har krävt uppmärksamhet och en del resurser. De 2500 marinsoldater som skulle stationeras i Australien – den kanske tydligaste fysiska symbolen för ombalanseringen mot Asien och Stilla havet – är just nu inte alls på plats. Och den större Asienresa som Barack Obama skulle genomföra denna vecka blev inställd, som en följd av nedstängningen av den amerikanska federala staten. Det vore kanske märkligt om den kinesiska statsledningen inte tog ett steg fram i detta sammanhang. Landets ekonomiska och diplomatiska aktiviteter har ökat, liksom dess militära satsningar, där stor vikt läggs vid marina förmågor. Sammantaget leder detta till ett ökat kinesiskt inflytande runtom i Asien.

Kina var en av de få vänner Burma hade under sina mer isolerade år, med stora investeringar bland annat i olja och gas samt omfattande leveranser av krigsmateriel. Detta har förändrats i och med det senare landets ändrade politiska riktning, och kinesiska investeringar har nu minskat kraftigt. Detta kan få negativa följder för den ekonomiska utvecklingen i Burma, men också vara problematiskt för Kinas energisäkerhet – ett centralt nationellt säkerhetsintresse för den kinesiska regeringen.

Utöver detta har Burma haft viss betydelse för kinesisk militär närvaro i Bengaliska viken och Indiska oceanen – genom hamnen i Sittwe och signalspaning från Cocoöarna, norr om indiska Andamanerna. Detta är dels en fråga om Kinas tillgång till hamnar i allmänhet, dels en fråga om Indiens växande ambitioner i och bortom Indiska oceanen. I en tid då sjövägarna och marina styrkor allmänt tycks öka i betydelse är Burmas geografiska läge mellan Malackasundet och Bengaliska viken inte oväsentligt. Då är det inte givet att en trovärdig demokratisk utveckling blir det mest avgörande för en omvärld som funderar på investeringar och diplomatiska eller säkerhetspolitiska förbindelser.

Just detta är värt att uppmärksamma även från svenskt perspektiv. I december förra året – någon månad efter att statsminister Fredrik Reinfeldt och handelsminister Ewa Björling varit på besök i Burma – kunde Svenska Dagbladet berätta att svenska vapen användes av regeringsstyrkorna under deras attacker i Kachinstaten. Sverige sålde krigsmateriel till Burma under 1980-talet, men det vapen det nu var fråga om – en nyare version av granatgeväret Carl Gustaf – hade endast sålts till Burmas grannländer Indien och Thailand, för att sedan uppenbarligen hamna på villovägar.

Att som försäljare ha fullständig kontroll över det som kan bli den faktiska slutdestinationen för en viss produkt kan vara komplicerat. Lika vanskligt kan det vara att avgöra vilka stater som överhuvudtaget ska bli aktuella för svensk krigsmaterielexport. Saudiarabien och Bahrain är länder som diskuterats under de senaste åren, då de slagit ner protesterande demokratiaktivister under de arabiska upproren. Förenade Arabemiraten dök upp i debatten nyligen. Burma har inte varit aktuellt för krigsmaterielexport på senare år, men det är värt att komma ihåg att även andra typer av ekonomiska relationer sänder politiska signaler.

Burmas/Myanmars demokratiseringsprocess har varit mindre drastisk och plötslig än till exempel den i Egypten – som nu helt tycks ha stoppats – något som i bästa fall kan innebära att den blir mer framgångsrik. Detta är dock än så länge en öppen fråga, och omvärldens agerande har betydelse. Detta gäller givetvis främst större aktörer som Kina, Indien och USA. Sveriges roll är högst marginell, om än inte obefintlig.

Likväl aktualiserar dessa frågor behovet av en samordnad svensk utrikes-, säkerhets-, och utvecklingspolitik. Det skulle kunna bli tydligare än idag vad regeringen och riksdagen egentligen anser vara svenska intressen. Vidare kan de många målkonflikterna behöva diskuteras mer öppet än vad som hittills varit fallet. Frågan om svenska intressen och målkonflikter är värd att titta närmare på, och den blir därför föremål för framtida inlägg här på bloggen.

*Myanmar är landets officiella namn. Burma dominerar dock i denna artikel, främst för att det är den etablerade benämningen i Sverige och i svenska medier.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Burma och säkerhetspolitiken

  1. Ping: Säkerhet och utveckling i svensk politik | Johan Larnefeldt

  2. Ping: Konfliktbevakning 2014: civil-militära relationer | Johan Larnefeldt

  3. Ping: Säkerhetsstyrkor, städer och samhällsstyrning | Johan Larnefeldt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s