Politiska vägval i Burma

Det övergripande temat för denna blogg är säkerhet och utveckling, med fokus på Sydasien. Som en illustration av det faktum att Sydasiens gränser är omstridda och konfliktfyllda, rör vi oss nu genom regionens utkanter till dess utsida.

Burma, eller Myanmar,* har dykt upp allt oftare i nyhetsrapporteringen under de senaste åren. Förändringens vindar sägs svepa över landet, och besök från såväl Barack Obama som Fredrik Reinfeldt ger tydliga kvitton på världssamfundets godkännande av den nya politiken. Till detta kommer beundrande turistreportage och gruppresor anordnade av tongivande aktörer inom den svenska biståndssektorn. Det verkar som om det tidigare isolerade landet är på väg ut ur skuggan.

Samtidigt har flera av Burmas interna konflikter intensifierats, med förödande följder för delar av befolkningen, i synnerhet etniska och religiösa minoriteter. En eventuell demokratisering och liberalisering av politiska och ekonomiska processer aktualiserar också landets potentiellt betydelsefulla position i bredare regional säkerhetspolitik. Kina och Indien är grannar på varsin sida och USA blir alltmer närvarande. Denna kombination av etnisk och religiös konflikt, stapplande demokratisering och internationell säkerhetspolitik gör Burmas utveckling särskilt värd att följa.

De senaste två åren av i bästa fall halvcivilt styre har inneburit förändringar. Ett flertal politiska fångar har släppts, men långt ifrån alla. Oppositionspartiet National League for Democracy (NLD) är öppet verksamma och dess ledare Aung San Suu Kyi – tidigare i husarrest – är efter ett fyllnadsval förra året parlamentsledamot. Hon antas aspirera på presidentposten i valet som ska hållas 2015, men den nuvarande konstitutionen diskvalificerar henne från deltagande. Att ändra den är inte omöjligt, men komplicerat, och det aktualiserar frågan om militärens kvardröjande inflytande i parlamentet.

Samtidigt ökar utländska investeringar i Burma kraftigt – i takt med att omvärldens sanktioner plockas bort, som en följd av de politiska förändringar som ändå har skett. Dramatiska skildringar av geopolitiska kapplöpningar till oexploaterade länder är en sliten textgenre med många överdrifter, men Burma befinner sig onekligen i gränslandet mellan flera säkerhetspolitiska spänningsfält, som förtjänar att diskuteras i ett sammanhang. De mest brännande av dessa finns troligen inom landet, eller i det omedelbara närområdet, och berör relationerna mellan de olika grupper som utgör Burmas/Myanmars befolkning. Imorgon fortsätter serien här på bloggen, med fokus på dessa konflikter, som har eskalerat under det senaste året.

 

*Myanmar är landets officiella namn. Burma dominerar dock i denna artikel, främst för att det är den etablerade benämningen i Sverige och i svenska medier.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Politiska vägval i Burma

  1. Ping: Burma – identitet, konflikt och demokratisering | Johan Larnefeldt

  2. Ping: Konfliktbevakning 2014: civil-militära relationer | Johan Larnefeldt

  3. Ping: Säkerhetsstyrkor, städer och samhällsstyrning | Johan Larnefeldt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s